Sköldinge kyrka är Katrineholms traktens äldsta med bevarad romansk stil. Kyrkorummet har en tydlig 1600-tals karaktär med fragment av målade blomrankor, kantbårder och figurer. På väggen vid ingången till sakristian är målat ett blått kors, ett av de tolv invigningskorsen från 1300-talet som bevarats.

Kyrkans äldsta delar och dopfunten är från 1100-talet. Altarskåpet är ett svenskt arbete från 1500-talet, medan de två fristående träskulpturerna härstammar från 1200-talets mitt. Ett vackert 1600-tals smide skiljer Holbonäskoret från kyrkorummet.

Det lilla veka kyrktornet kunde inte bära en tung kyrkklocka, därför lät man bygga en särskild klockstapel. Här är den värdefulla klockan säkrare placerad.

Sköldinge kyrka är en uppskattad vägkyrka sommartid, 1997 utsågs den till Årets vägkyrka i Sverige.

- - - - - - - - - -

                          

                        

- - - - - - - - - -

(Text från "Liten historik över Holbonäs" - av Birgitta Juhlin-Dannfelt)

                                        Sigrid Kurtzel, född 1601. död 1673-02-21 - ägde Holbonäs

                                                                                                    gift 1:o med Nils Ryning, nr 15, född ca 1580, död 1631 - ägde Holbonäs

                                                                                                    gift 2:o med Henrik Fleming, nr 4. född 1584-08-15, död 1650-11-07

I mitten av 1600-talet lät Sigrid Kurtzel (ståthållaredotter från Örebro och maka till Erik Ryning på Holbonäs) utvidga Sköldinge kyrka med ytterligare ett skepp för att i fonden inrätta ett gravkor för sin man - han avled efter endast ett års äktenskap . I detta gravkor vilar nu flera av Holbonäs tidigare ägare. Koret är väl värt att ses liksom den lilla vackra kyrkan.

Beata Jacquette var verksam i Sköldinge kyrka också: Från Sorunda kyrkas Bååthska gravkor fick hon ett galler med grind att sätta  in framför "sitt" gravkor i Sköldinge kyrka. Det är förfärdigat i allra elegantaste 1600-tals smide men var  lite för stort för gravkorets öppning, så en del fick muras in i sidoväggarna. Med tidstypisk anstolthet lät hon satta upp ett par tavlor över korets grind:

                         

"Högvälborna Fru Grevinnan Beata Jacquette Ribbing uti hwilken den Höga Försynen samlat Både Börd Dygd och Wälmåga ifrån Ädelborna Slägter Ribbingar, Flemingar, Bååtar och Stenbockar äger för sitt ädla stoft sin sista vila i denna sine Fäders grav."

Beata lät också skriva att hon skulle vara den sista att här gravsättas och så har det blivit.

- - - - - - - - - -