Det här är G o o g l es cache av http://hem.passagen.se/kyrkmus/instrument.html från 28 apr 2005 19:24:28 GMT.
G o o g l e:s cacheminne är den ögonblicksbild vi tog av sidan när vi var ute på webben.
Sidan kan ha ändrats sedan dess. Klicka här för den aktuella sidan utan markering.
Den här cachade sidan kan referera till bilder som inte längre finns tillgängliga. Klicka här för att endast se den cachade texten.
Använd denna kod om du vill länka eller skapa ett bokmärke till den här sidan: http://www.google.com/search?q=cache:njht6FdiaZsJ:hem.passagen.se/kyrkmus/instrument.html+%22orgelbyggarna+i+Ving%C3%A5ker%22&hl=sv

 

Google har ingen anknytning till författarna av denna sida och är inte ansvarigt för sidans innehåll.
Dessa söktermer har markerats:  orgelbyggarna  i  vingåker 

 

ORGELFAKTA

 

V. Vingåkers kyrka
Österåkers kyrka
Högsjö gårds kapell
Övriga instrument
 


 

 

Orgelbyggarna i Vingåker

 


Vingåker var under mitten av 1800-talet ett läroställe för en märklig samling av de mest tongivande orgelbyggarna under andra halvan av samma sekel. Orsaken var församlingens organist Jonas Samuel Strand (1786-1860), som också var orgelbyggare. J.S.Strand gick i lära i sin far Pehr Strands orgelverkstad på Kungsholmen i Stockholm, och var bror till den mer kände orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand. Jonas Samuel Strand var församlingens organist från 1811 och fram till sin död 1860. Eftersom han och hans första fru var barnlösa tog de sig en fosterson från Örebro, Eric Adolf Setterquist. Några tiotal år senare gick en ung man från Vingåker som lärling i Strands orgelbyggeri, han hette Per Larsson och tog sig senare namnet Åkerman. Dessa två kom att ha ett oerhört stort inflytande på svenskt orgelbyggeri. Även Åkermans framtida kompanjon Johan Lund gick i lära i Vingåker, liksom en rad mindre betydande hantverkare. Det är inte heller otänkbart att Johan Gustav Ek besökte Strand i Vingåker, eftersom Eks intresse för orgelbyggeri sannolikt började när Strand byggde en ny orgel i Eks hemkyrka, Stigtomta.

 


 

 

V. Vingåkers kyrka

 


Kyrkan fick sin första orgel så tidigt som 1664 till en kostnad av 1735 daler kopparmynt. Vem som byggde den är inte belagt, men bland de orgelbyggare som var aktiva vid den tiden kan nämnas Georgen Spette. Säkert rörde det sig om ett litet enmanualigt instrument.
1749 uppfördes ett nytt instrument av Jonas Gren och Petter Stråhle. Orgelns placering ändrades nu också från mittskeppets vänstra sida till västläktaren.

1822 byggde J.s.Strand om 1700-talsorgeln. Enligt sockenstämmoprotokollet utökas orgeln med sju stämmor och en ny bälg. Omfånget ökar också. Den nya bälgen skulle kunna antyda att Strand bygger till en manual. Fasaden förändras också. Vari den förändringen bestod, är lite osäkert. Protokollen talar om "dagsverken för structurens uppsättande" vilket talar för att fasaden byggdes om från grunden. Orgelbygget, liksom resten av de renoveringar som ägde rum, finansierades till del av greve Gustaf Trolle Bonde på Sävstaholm slott. Ritningen till fasaden anskaffades genom hans försorg, och kanske var arktitekten Carl Christopher Gjörwell som också ritade den av greven skänkta predikstolen. Strands orgel invigdes 1:a Advent 1822. Vid invigningen överansträngde sig den dåvarande kyrkoherden Bolinder, som sedan avled vid jultid(!). Strand byggde sedan ut instrumentet i mitten av seklet så att det kom att omfatta 2 manualer och pedal. En lokal historiker skriver under andra halvan av 1800-talet ”Orgelverket, nybyggt år 1822 af församlingens d- v- orgelnist, direktör J. S. Strand, och af honom tillökadt 1840 och 1855, innehåller manual 15, öfververk 8 och pedal 3 stämmor, eller tillsammans 26". Hur dispositionen var för det 15-stämminga huvudverket kan man undra.

1885 började kyrkans torn brinna efter ett åsknedslag, men bortsett från tornspiran och klockorna kunde kyrkan räddas. Orgeln skadades dock och genomgick därför en ombyggnad 1887 av Setterquist & Son. Om något av Strands pipmaterial återanvändes är oklart.
1965 sker en ny ombyggnad av Olof Hammarberg, som behåller 18 stämmor från Setterquists orgel och utökar orgeln till nuvarande 3 manualer och 36 stämmor. Setterquiststämmorna och kyrkans stora akustik ger instrumentet en tilltalande klangbild.

 

Läktarorgeln
Huvudverk Svällverk Bröstverk Pedal
Gedackt 16´
Principal 8´
Flute harmonique 8´
Oktava 4´
Gedackt 4´
Kvinta 2 2/3´
Oktava 2´
Sesquialtera 2ch
Mixtur 5ch
Mixtur 2ch
Trumpet 8´		 Rörflöjt 8´
Fugara 8´
Principal 4´
Flute octaviante 4´
Koppelflöjt 2´
Oktava 1´
Terzian 2ch
Scharf 3 ch
Dulcian 16´
Skalmeja 8´
Tremulant		 Gedackt 8´
Rörflöjt 4´
Principal 2´
Gemshorn 2´
Nasat 1 1/3´
Cymbel 2ch
Regal 8´




 		 Principal 16´
Subbas 16´
Oktava 8´
Borduna 8´
Oktava 4´
Nachthorn 2´
Mixtur 3ch
Basun 16´
Trumpet 4´


 


Orgeln har mekanisk traktur och registratur och är försedd med normalkoppel.

Kororgeln
Manual
Gedackt 8´
Principal 4´
Rörflöjt 4´
Kvintadena 2´


Kororgeln är byggd 1973 av I Starup & Son, Köpenhamn och finasierades genom en donation. Mekanisk traktur och registratur. Orgeln är placerad nedanför predikstolen.
Till början
 


 

 

Österåkers kyrka

 


1727 byggde Johan Niklas Cahman kyrkans första orgel, ett tvåstämmigt positiv som utökades till 6 stämmor av Jonas Gren & Petter Stråhle 1749, dvs samma år som de byggde en ny orgel i V. Vingåkers kyrka. Gren & Stråhles orgel ersattes 1853 med en ny orgel, byggd av A. W. Lindgren. Av detta instrument på 1 manual, bihangspedal och 8 stämmor finns hela pipverket förutom trumpet 8´ bevarat som det nuvarande instrumentets huvudverk. Nägra av uppsatserna till Trumpet 8´har återfunnits. Nuvarande orgel är byggd 1940 av Bo Wedrup.

 

Huvudverk Svällverk Pedal
Principal 8´
Rörflöjt 8´
Fugara 8´
Oktava 4´
Flöjt 4´
Kvinta 2 2/3´
Oktava 2´
Mixtur 4ch		 Gedackt 8´
Spetsgamba 8´
Gemshorn 4´
Nasard 2 2/3´
Blockflöjt 2´
Krummhorn 8´


 		 Subbas 16´
Oktava 8´
Nachthorn 4´





 

Koppel: HV/P, SV/P, SV/HV, SV 16´/HV, SV 4´/HV, SV 4´/P.
Två fria kombinationer.
Pneumatisk taktur och registratur. Huvudverket har en slejflåda från 1853, svällverket och pedalen kägellådor. Fasad från 1853.

Som en kuriositet kan nämnas att altaruppsatsen i kyrkan är ritad av Sergel, men skuren av Vingåkersorganisten Jonas Samuels Strands pappa, Pehr Strand, som också var bildhuggare.
Till början


 

 

Högsjö gårds kapell

 


Orgeln i det privatägda gårdskapellet vid Högsjö gård är ett av få bevarade instrument av Jonas Samuel Strand. Tyvärr färdigställdes inte orgeln innan hans död, varför två stämmor är vakanta. Gissningsvis skulle Oktava 2´och Trumpet 8´ha stått på de tomma lådorna. Fasaden saknar pipor, men det kan också vara en följd av att arbetet lades ned i förväg. Orgeln i gårdskapellet byggdes 1853 och ersatte då en annan Strand-orgel, byggd 1830. Denna flyttades till grannkyrkan i Brevens bruk. Gårdskapellet saknar elförsörjning och därför trampas orgeln fortfarande. Fasaden är troligen ritad av Axel Nyström.

 
Manual Pedal
Principal 8´
Rörfleut 8´
Gamba 8´
Octava 4´
Fleut 4´		 Borduna 16´
Violoncelle 8´



 


Koppel Man/Ped, mekanisk traktur och registratur.
Spelbordet är placerat på orgelns kortsida.
Till början


 

 

Övriga instrument

 


I Vidåkerskapellet, beläget på V. Vingåkers kyrkogård, finns en hemmabyggd orgel från 1970. Detta 5-stämmiga instrument kommer snart att ersättas med ett nytt.
Församlingen har också en kyrkolokal i Högsjö. Där står en orgel byggd av Liareds orgelbyggeri 1958 på 1 manual och 7 stämmor. Instrumentet köptes från Jenny kapell, Västervik 1985 och har dessförinnan funnits i Blidsbergs missionskyrka.