Kyrkobeskrivning Kvarsebo kyrka - Torgil Jarnlings hemsida

Torgil Jarnling:s HEMSIDA (på City Network)

Kyrkobeskrivning Kvarsebo kyrka Kvarsebo kyrka

Hit Counter

BYGGNADSHISTORIA

Den första kyrkan i Kvarsebo uppfördes i början av 1600-talet för att invånarna i den del av Östra Husby socken som låg norr om Bråviken skulle slippa från de besvär som inte minst vintertid var förknippade med besök i sockenkyrkan. En ny socken bildades, och denna lades till en början som annex till Lunda i Södermanland och kom följaktligen att höra till Strängnäs stift. Redan 1620 blev dock Kvarsebo ett självständigt pastorat, fortfarande dock i Strängnäs stift. Först år 1952 överfördes socknen till Linköpings stift.

Enligt en notis i den äldsta kyrkoboken skall grunden till den första kyrkan i Kvarsebo ha lagts år 1615 av gästgivaren Casper Hartwijk (Hartwijksson). Den kallades Kristine kyrka efter konung Carl IX:s drottning, Gustaf II Adolfs moder. Några inskrifter i kyrkan, lyckligtvis antecknade innan kyrkan revs, ger ytterligare uppgifter om dess tillkomst. Sålunda fanns i vapenhuset i en av stockarna i kyrkans gavel inhugget "ganska vackert uti ett utskuret hjärta Knut Jansson 1617, som säges varit kyrkans byggmästare". En inskrift vid predikstolen innehöll bl a Casper Hartwijkssons namn, och det förefaller som om denne bekostat kyrkans målning "som var med limfärg" och som huvudsakligen bestod av bibelspråk. Årtalet 1627 i koret angav förmodligen tidpunkten för målningarnas tillkomst. Den första kyrkan var en enkel timmerbyggnad, belägen närmare stranden och det gamla färjeläget över Bråviken än den nuvarande. Ett enkelt kors markerar nu den gamla kyrkplatsen.

När fransmannen Charles Ogier år 1634 på sin väg till Stockholm passerade Bråviken observerade han Kvarsebo kyrka och införde en notis om den i sin resedagbok: "På sörmländska sidan ligger en liten kyrka liksom en snäcka på en klippa; det var en förtjusande plats värdig en skalds penna och en målares pensel".

Sockenborna var fattiga, och de kunde endast med svårighet hålla sin kyrka vid makt. År 1731 såg de sig nödsakade att i skrivelser till landshövdingen och biskopen anhålla om bidrag till iståndsättandet av den då svårt förfallna kyrkan. Man fick Kungl Maj:ts medgivande att upptaga kollekter i tre stift och genomförde under 1740-talet en omfattande reparation av kyrkan med hjälp av de insamlade kollektmedlen. På 1760-talet fick man återigen be om hjälp och erhöll då timmer från kronans skogar för att iståndsätta kyrkan. Förfallet gick dock allt snabbare, och snart stod det klart att den gamla kyrkan icke längre kunde räddas. Beslut om nybygge fattades år 1780, och ritningarna till den nya kyrkan, som skulle uppföras av sten, godkändes av Gustaf III den 3 december år 1781 (originalritningen förvaras nu i kyrkans sakristia). Det skulle dock dröja ännu drygt två decennier innan arbetena på den nya kyrkan - den nuvarande - påbörjades

I maj år 1807 kunde arbetet äntligen påbörjas. Anders Österberg, verkgesäll (dvs närmaste man) hos provinsialbyggmästaren Anders Sundström i Nyköping, började då arbetet med att lägga kyrkans grund, och i oktober samma år var kyrkans murar uppförda. I juni månad 1808 var tornet färdigmurat, och i juli månad tog man itu med att lägga spåntaket på kyrkan. Den 29 juli började rivningen av den gamla kyrkan; man behövde bräder bl a till den nya kyrkans innertak. I september år 1808 levererade Anders Sundström ett ritningsförslag till tornhuven, den ursprungliga ritningens huv ansåg man vara alltför kostsam att bygga, och några veckor senare var huven färdig. Plåtslageriarbeten på taket och tornhuven utfördes under oktober månad, och i november insatte glasmästaren Lange från Norrköping fönsterna i kyrkan. Den 12 november nedbröts bänkarna i den gamla kyrkan och flyttades till den nya, och den fjärde söndagen i advent tog man avsked av den gamla kyrkan med tal från predikstolen efter predikans slut. På auktion år 1809 såldes den gamla kyrkan till komminister Magnus Apelberger för ungefär 40 rdr banco. Kyrkogården kring den gamla kyrkan nyttjades ytterligare ett halvt århundrade. Julottan år 1808 hölls den första gudstjänsten i den nya kyrkan, som dock då var långt ifrån färdig, den saknade således bl a altartavla. Nya bänkar byggdes år 1809 (de målades först sex år senare), året därpå anlände Pehr Hörbergs altartavla, vars omfattning dock icke var fullt färdig förrän år 1813. Svåra svampangrepp framtvingade omfattande reparationsarbeten på golvet redan år 1819, men sedan dessa botats kunde man under en lång följd av år nöja sig med endast enklare reparations- och underhållsarbeten.

En restaurering på 1890-talet innebar i huvudsak endast en ommålning av interiören. Den ursprungliga takbeklädnaden av spån utbyttes år 1900 mot plåt. Vid en reparation år 1926 förändrades kyrkans färgsättning än en gång. En yttre restaurering år 1958 följdes år 1961 av en grundlig översyn av kyrkans inre efter förslag av slottsarkitekten Ragnar Jonsson. Man strävade efter att återföra kyrkan till dess ursprungliga karaktär, främst genom att återgå till den äldsta färgsättningen, och Kvarsebo kyrka framstår efter dessa arbeten återigen som en god representant för den sengustavianska tidens kyrkoideal: ett ljust och överskådligt kyrkorum, där altartavla och predikstol är de dominerande inredningsföremålen.

INREDNING OCH INVENTARIER

Kyrkans altartavla är målad år 1810 av Pehr Hörberg och föreställer Kristus i Getsemane. Omfattningen, som troligen är ritad av Hörberg, tillkom i olika etapper. Ramen liksom vissa bildhuggerier (sannolikt också de ovala nummertavlorna som flankerar altaruppsatsen) levererades redan år 1809 av förgyllaren Bång i Stockholm. Först år 1813 färdigställdes omfattningen genom målaren Svahn från Norrköping. Originalfärgerna på omfattningen återställdes vid 1961 års restaurering. - Altarrundeln skänktes till kyrkan år 1808 av sjökaptenen Kjellander, som köpt den på en auktion som detta år hölls på Östra Husby gamla kyrkas inventarier. Den är utförd i rena barockformer (de ursprungliga ornamentmålningarna i speglarna framtogs och konserverades år 1961) och uppsattes i Östra Husby kyrka på 1740-talet.

Predikstolen har också den ursprungligen tillhört Östra Husby kyrka. Liksom altarrundeln blev den överflödig sedan en ny kyrka uppförts och förvärvades då av ryttmästaren Gert Klingspor på Mauritzberg som år 1807 skänkte den till Kvarsebo. Den är tillverkad år 1750 av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping och rikt dekorerad med ornament och skulpturer i relief och friskulptur. Två reliefer på predikstolskorgen föreställer Bebådelsen och Kristus i Getsemane. Baldakinen pryds av änglar som bär passionsredskapen. En stor skulptur, symboliserande Tiden med ett timglas i ena handen, som ursprungligen uppburit predikstolskorgen, förvaras nu i tornet. Genom konservator Nils Källe frilades och konserverades de ursprungliga färgerna på predikstolen år 1961.

Bänkinredningen tillkom som redan nämnts år 1809. Den grundades året därpå men färdigmålades först år 1815. Senare tiders reparationer har lyckligtvis icke inneburit några väsentliga förändringar av bänkinredningens äldre utseende även om vissa delar utbytts under årens lopp. Två gueridoner, dvs ett slags små bord för ljusstakar o d, kan dateras till tiden omkring 1700, men tillfördes kyrkan först drygt hundra år senare. Den nuvarande dopfunten, av trä, är en gåva från år 1914 av Kvarsebo kyrkliga syförening.

Sin första orgel fick kyrkan år 1852. Den byggdes av orgelbyggaren Johan Lund, Stockholm, och har i allt väsentligt bevarats till våra dagar. Den omfattar 9 stämmor, 1 manual och 1 bihangspedal. Den restaurerades senast år 1974 genom Bröderna Moberg, Sandviken.

Allt kyrkans silver, frånsett sockenbudstyget, stals vid 1800talets mitt och återfanns aldrig. En kalk med patén, skänkt av pfalzgreven Johan Casimir på Skenäs, en oblatask från 1600talets slut, skänkt av greve Clas Ekeblad på Mauritzberg och en brudkrona, inköpt år 1748, hörde till de föremål som härvid berövades kyrkan. Som ersättning för det stulna anskaffades två kalkar med patener och två vinkannor av glas samt en oblatask av silver, den senare tillverkad år 1854 av guldsmeden j M Corth i Nyköping. Något senare tillkom en kalk med paten av nysilver, vilka i sin tur år 1958 ersatts med en kalk och paten av silver, tillverkade av Norrköpingsguldsmeden Bo Stefan. Sockenbudstyget är tillverkat år 1803 i Nyköping av guldsmeden W Plöhn. En kalk av tenn är inköpt år 1731, en vinkanna av samma material år 1737, båda tillverkade i Nyköping. Brudkronan, av silver, är en gåva från år 1955.

Av kyrkans ljuskronor är den äldsta, för nio ljus, från 1600talets senare hälft, medan en krona för tolv ljus är skänkt i början av 1700-talet av fältväbelshustrun Ingrid Örn. En krona av glas (några av ljusarmarna har förstörts och ersatts med nya av mässing) kan dateras till tiden omkr. 1800 eller något senare och är skänkt av inspektoren Åberg på Ålberga bruk. Två ljusarmar av mässing är gåvor av greve Ekeblad på Mauritzberg i början av 1700-talet. En trearmad ljusstake av samma material, placerad i sakristian, inköptes år 1745. En anspråkslös ljusstake i järnsmide, också den nu placerad i sakristian, torde vara samtida med socknens äldsta kyrka.

Märkligast bland kyrkans textilier är en mässhake av ursprungligen röd, granatäpplemönstrad sammet av italiensk tillverkning från 1400-talets senare hälft. På ryggen prydes den av ett kors med applikationsbroderier på brunsvart siden, föreställande S. Olof och S. Andreas, omgivna av frodig ornamentik. Broderierna torde med säkerhet ha levererats av den broderiverkstad som drevs i Stockholm under 1400-talets senare hälft och tiden omkr. 1500 av den kände Albert målare (Albertus pictor). Hur mässhaken kommit till Kvarsebo är nu svårt att med bestämdhet avgöra, kanske är den en gåva från den ursprungliga moderförsamlingen Östra Husby eller från grannförsamlingen Lunda i Södermanland. Den konserverades år 1944. En mässhake av randigt sidentyg i rosa och guld med kors av guldgaloner skänktes till kyrkan år 1711 av greve Ekeblads fru. Den konserverades år 1960. En mässhake av svart siden med silvergaloner är daterad år 1840. Av senare datum är bl a mässhakar i vitt, grönt, rött, blått och violett med tillhörande stolor och kalkdukar.

Kyrkans båda klockor är av förhållandevis obetydlig ålder. På Storklockan kan vi läsa: "Sedan jag i lång tid, först wid Stegeborg derefter i Qvarsebo församling gjort tjenst så som den största blef jag ehuru genom omgjutning större, den minsta år 1847. År 1936 blev denna klocka, förut lillklocka, omgjuten till storklocka. Församlingsbor bekostade genom frivilliga bidrag denna omgjutning. Gjutningen skedde på M & 0 Ohlssons klockgjuteri i Ystad. - Kommer och låter oss gå upp på Herrans Berg, till Jacobs Guds hus, att han lärer oss sina vägar och wi wandrom på hans stigar."

På Lillklockan finner vi bl a följande ord: "Gud allena äran. År 1847, göts denna klocka på Kyrkans och Pastors bekostnad af J.A. Beckman i Stockholm. - När du mitt klara ljud får över bergen höra Gack då till Herran Gud att bot och bättring göra!"

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ovanstående är hämtat från "Kvarsebo kyrka" 2:a upplagan, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté - Tack Lars-Ove Pettersson-Stening

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

min hemsidas startsida har adress: www.jarnling.se

Skriv gärna till mig om Dina synpunkter, kommentar, om Du hittar länkfel, eller tycker något saknas, jag har brutit mot copyright, eller ............